Hängsmycke – Viking

Jag hade skrivit ett långt och ambitiöst inlägg om en yx-rekonstruktion jag gjort. Men WordPress ville inte spara den, så här kommer ett kort inlägg om något annat istället.

En vän fyllde år för ett tag sedan, och eftersom han snällt hade lånat ut en perfekt mejsel till ett par kistbeslag, så slängde jag ihop ett litet hängsmycke i form av en sur liten viking, matchande de på beslagen, till honom.

Enjoy!

sura gubben

Gult är det nya rutigt

Förra året var det rutigt som var inne på min sömnad. I år är det gult. Bara så alla vet.

En klänning i snorgult ylle (från medeltidsmode.se) Skärning efter ek-kistefynden i Egtved, dvs överdel i ett stycke, utan axelsöm. Väldigt svårt att förklara bara i ord, se därför min otroligt vackra paint-illustration:

Man viker ner ärmarna längs axellinjen så man får en tub för ärmar och axelparti, viker in flärpen under ena ärmen, så man får en tub för kroppen. Sjukt smart och tygbesparande. Skärningen återfinns även i moderna folkdräkter, så smart är den.

Överdelen förlängdes med åtta raka stycken med lika många kilar i. Handsytt såklart och en del svordomar över alla sömmar som skulle fällas…

Dock finns inga äldre fynd (vad jag vet) på skärningen med mina modifikationer: Muddar på ärmarna, liten ståkrage, förlängd nederdel. Men fint som snus blev det!

Gula Härket färdigt. Med ett nytt sätt att bära benlindor. Bilden har Karin Edlund tagit och de snygga gula vantarna har Sara Kånåhols gjort. Tyvärr äger hon dom också…

It’s alive!

 

Uj… Här var det längesedan något hände. Mest för att jag har flyttat runt sjukt mycket och gjort massa nya, roliga saker!

Bland annat gått ett år Smide på Bäckedals folkhögskola, något av det bästa jag gjort! Har definitivt bestämt mig för att det är det jag ska jobba med nu.

Och så ska jag starta upp bloggandet igen. Kan vara bra för att komma ihåg allt man har gjort. Ibland säljer jag saker, ibland inte. Ni får väl se. ;)

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.